Jul och nyår i Jakarta – mellandagar på Bali

Så kom de till oss igen även denna jul – Christine och Isak. Så roligt att ha dem hos oss igen. Christine är alltid så spänd på om Foxy ska känna igen henne. Men det är klart hon gör! Det är ju en av hennes mattar ju.

Julaftonen hos oss bestod av god mat och dryck och trevlig samvaro. Inga julklappar alls. Den bästa julklappen är att få vara tillsammans!

Precis som förra året lämnade vi Jakarta och åkte till Bali under mellandagarna. Det är så skönt att komma bort från Jakarta och kunna få se havet och andas friskare luft! Vi hyrde en privat villa med pool precis som förra året.

Vädret är inte alltid strålande och soligt i Indonesien så här års. Det är ju mitt i regnperioden. Men det innebär inte att det regnar hela tiden.

Ungdomarna hyrde chaufför och gav sig av på utflykt till trakterna runt Ubud mitt på Bali. Fantastiskt vackert med vackra vyer över risodlingsterasserna. Vackra flickor också…

Trots lite sämre väder hade vi det så skönt ändå. Kopplade av vid olika strandbarer, vilade blicken på havets vågor, tog någon öl och något att äta. Strosade runt på gatorna och bara njöt.

Det är dagar som dessa man får minnas i framtiden…

Lagom till Nyårsafton var vi tillbaka på Astoria Residence. Samma upplägg som på julafton: god mat och dryck och trevlig samvaro.

Nedräkning av 2018

December månad inleddes med julmiddag med Nordic Club (tyvärr dåliga foton från den) och en adventsgudstjänst på Svenska Residenset med ambulerande prästen i Asien, Mogens Amstrup Jacobsen.

Det bakas pepparkakor….

… och jag klantar till det och kliver på något vasst utomhus i mörkret. Det blev ett antal stygn på två tår…

Sista träffen med Nordic Club innan jul och nyår

Maria och jag firar Lucia på Svenska Residenset och får lyssna till svenska julsånger framförda av en fantastisk indonesisk ungdomskör!

Som ni vet vid det här laget har vi blivit med husdjur under vår tid utomlands. Och de blir bara fler. Men en del håller vi utanför huset. I slutet av november föddes tre kattungar vars mamma och troligen hennes pappa (kallad morfar av oss) har varit hos oss en tid. Nu blir hela den lilla familjen matad av oss på en av våra uteplatser.

Hunden Foxy från Singapore och katterna Fred och George från Jakarta får vara inne med oss.

Nu är det bara att invänta juldagarna och Christines och Isaks ankomst…!

Gissa den som vackrast i landet är…?

Efter arbets – och nöjesdagarna i New Delhi, åkte en del av oss med på en extra resa. Vi gjorde den sk Gyllene Triangeln: Delhi – Jaipur – Agra. Tidigt på morgonen kl 4.30 lämnade vi New Delhi och åkte minibus mot Jaipur.

Väl framme i Jaipur besökte vi Amer Fort strax utanför Jaipur City. Detta fort började byggas år 1592 och har en blandning av hinduiska och mogulska arkitektstilar. Direkt skulle vi ställa oss i en kö för att på en elefants rygg transporteras två och två upp till fortet. Nu, så här i efterhand, känns det väl inte som att det var en bra idé med tanke på att djuren far illa av det…

Amer Fort med vacker utsikt över bergen runtom.


Efter rundvandringen på fortet avslutade vi med bilfärd i jeep ner till bussen igen. Trångt på gatorna när man ska samsas med elefantekipagen också.

Det är tragiskt hur elefanterna får arbeta för turisternas skull. Men de är vackra att se på. Jag har hittat info på internet att förhållandena och behandlingen av elefanterna klart har förbättrats de senaste åren. De får bara vara aktiva tidiga morgnar fram till kl. 11.00. Sedan blir det för varmt. Men personer från Ethical Treatment of Animals i Indien försöker få stopp på dessa elefantridningar. Det vore ju det bästa!

Hotel Taj Jai Mahal Palace i Jaipur

Efter Fort Amber åkte vi till vårt hotell – Taj Jai Mahal Palace – och checkade in. Vi kände oss som kungligheter att få bo i detta vackra palats!

Gatuliv i Jaipur! Rörigt – spännande – livligt!

På vår femte dag på vårt indiska äventyr kom vi till ett muslimskt arkitektoniskt mästerverk – kejsarpalatset Fatehpur Sikri – den övergivna spökstaden. Övervägande röda sandstensbyggnader som inkluderar både hinduisk och muslims stil. Det omfattar ett stort palatsområde och en av Indiens största moskéer. Det byggdes på  1500-talet av stormogulen Akbar den Store men lämnades snart efter hans död på grund av vattenbrist.  Delvis fakta från Wikipedia.

Vidare mot nästa sevärdhet – Agra Fort – Röda fortet i Agra. Fortet uppfördes ursprungligen ca år 1156. 1558 till 1573 återuppbyggdes fortet under Akbar den Store när denne utsåg Agra till sin huvudstad. Bygget slutfördes 1605 under  Shah Jahan. 1648 flyttades huvudstaden åter till Delhi och fortet förlorade i betydelse. Idag används delar av fortet till Indiens försvarsmakt. Fakta från Wikipedia.

Från ett av fönstren ser man ut över nejden och i därborta i horisonten ligger hon – den som är vackrast av dem alla… Det blir morgondagens höjdpunkt.

Så blev det dags för resans absoluta höjdpunkt: besöket till Taj Mahal! Detta fantastiska byggnadsverk som kärleksfullt tillägnats en enda kvinna efter hennes död.

Taj Mahal i Agra

Shah Jahan var härskare över mogulriket under dess blomstringstid. När hans andra maka Mumtaz Mahal dog 1631 i samband med att hon födde sitt fjortonde barn, sörjde Shah Jahan så intensivt att han beslutade att uppföra ett stort palats till hennes minne som blev kallat Taj Mahal. Uppförandet av mausoleet inleddes kort efter Mumtaz död. Huvudmausoleet stod färdigt 1638, och de omgivande byggnaderna och trädgården färdigställdes fem år senare. Fakta från Wikipedia.

Ja, detta var en resa med många spännande, vackra och smakrika intryck.

I Sagolandet Indien!

Dagsprogram för fruar

En av dagarna hade vi fruar ett dagsprogram för oss själva. Det började med bussfärd runt House of Parliament, presidentpalatset och på New Delhis bredaste aveny – Rajpath.  

Besök vid Qutab Minar – en minaret i New Delhi och tillika den högsta byggnaden med sina 72,5 meter. Bygget av minareten påbörjades år 1199. Sedan 1993 med på UNESCOs världsarvslista.

Bahá’ís tillbedjans hus i Delhi eller Lotustemplet är ett tempel uppfört i vit marmor i form av en lotusblomma. Det är byggt under åren 1980 – 1986.

Vidare till Humayuns Grav, arkitektoniskt en föregångare till Taj Mahaj. Humajuns grav i Delhi är den första stormannagraven på indiska halvön.Daterad ca 1570. Är också med på UNESCOs världsarvslista sedan 1993.

Dagens sista besök blev till Agrasen ki Baoli – en vattenreservoar från ca 1400 som är New Delhis äldsta monument.

Dagen avslutades med en god lunch hemma hos Elisabeth. Entrén var vackert smyckad med levande ljus och blomblad från rosor, jasmin och tagetes. Så vackert!

Diverse fakta är kopierade från Wikipedia.

Sagolandet Indien

Pappas bror och min farbror Rune bodde en period i Indien när jag var liten. När han ibland berättade om landet för min bror och mig kallade han det alltid för Sagolandet. Nu förstår jag varför. Många vackra byggnader är som tagna ur sagans värld.

Jag fick möjlighet att följa med Anders på, delvis, en tjänsteresa till New Delhi en vecka i november. Alla utflykter och besök till olika sevärdheter bekostades privat.

Redan första morgonen gav vi oss av tidigt för att få känna på pulsen i New Delhi. Vi delade upp oss i två grupper.

En intressant dag på många vis. Vi besökte duvfångare, åt indiska rätter på en litet lokalt matställe, besökte ett litet tempel.

Väldigt många intryck denna dag och svårt hålla redan på namnen på de platser vi besökte med vår ivrige guide. Jag låter bilderna tala istället!

En, minst sagt, rörig stad! Det gäller att hålla koll på var man går och står!

I Indien dekorerar man mycket med torkade blommor. Vi besökte en “blomfabrik” med torkade rosenblad, tagetes och jasmin.

Med HOPP om en fortsatt trevlig Indien-vistelse…! 🙂

Tid för fotografering på takåsarna.

Dagens utflykt närmar sig sitt slut. Vi färdades i någon form av motorcykelvagn och vi damer i sällskapet fick välja gåvor i form av en massa armband i olika färger! Typiskt indiskt, tillverkade i hård plast och ganska ömtåliga…! 😀

Vi fick dagens lunch hemma hos vår guide. En massa goda hemlagade indiska rätter! Hans hem var dessutom väldigt imponerande långt inne i en liten gränd!

Övriga dagar kommer i nästa inlägg. Håll ut!

Asien-Sweor med flyt!

Dags för efterresan – mötets höjdpunkt! Tidigt på söndagsmorgonen den 28 oktober steg 27 förväntansfulla Sweor ombord på bussen i Bangkok och påbörjade resan mot nordväst – mot River Kwai. Första stoppet blev i Ayutthaya, Siams gamla huvudstad.

The temple Wat Maha That

Där besökte vi ruinerna efter templet Wat Maha That med ett omtalat Buddah-ansikte som sitter fast i rötterna på ett banyan-träd.

Resan fortsatte mot provinsen Kanchanaburi och så småningom kom vi fram till den berömda floden Kwai. Området förknippas med filmen “Bron över floden Kwai” från 1957, som handlar om brittiska och allierade soldater, som  befann sig i ett japanskt fångläger någonstans på Malackahalvön under andra världskriget. De var placerade för att bygga en järnvägsbro över floden Kwai som en del av en japansk järnväg mellan Rangoon (Burmas största stad) och det av japanerna nyligen erövrade Singapore.*Faktatext från Wikipedia.

Järnvägsbro över floden Kwai.

Dags för lunch. Den intogs ombord på en flytande restaurang på en stor flotte dragen av två så kallade långsvansbåtar – long tail boat.

Efter lunchen på floden gick vi iland vid en stor krigskyrkogård – Chong Kai, också minnesplats från andra världskriget.

Dags för dagens sista etapp. Äntligen var vi på väg mot vårt flytande hotell – The Float House River Kwai. Efter en sista busstur klev vi ombord på flera långsvansbåtar som tog oss till vårt boende.

Efter incheckning och lite vila åt vi middag på hotellets restaurang. Inte så mycket annat att välja på men absolut bra.

Andra dagen var full av äventyr – både på vatten och på räls. Efter frukost blev det färd på flytande bambu-flottar och som avslutades med bad i floden! Så kul!

Susanne nyduschad efter vårt flotte-äventyr. Flottarna är på väg tillbaka till starten.

Eftermiddagen bjöd på tågresa på historisk mark. Vi skulle åka med “Dödens järnväg”! Vi började med en långbordslunch på en enkel restaurang vid stationen – Nam Tok. Färden gick längs med gränsen mellan Thailand och Burma/Myanmar.

Dödens järnväg kallas den sträcka som japanerna under andra världskriget beslöt sig för att anlägga mellan Burma och Thailand, dåvarande Siam. Drygt 250 mil järnväg skulle dras tvärs igenom djungeln för att bistå de japanska trupperna som stred inne i Burma.
Man använde sig av tvångsarbetare och krigsfångar. Siffrorna är osäkra, men någonstans kring 200 000 asiater, 60 000 från de allierade, inklusive australier, tvingades utföra arbetet. Hur många som dog under detta slavdrivarprojekt är osäkert, men åtminstone 90 000 stöp – av undernäring, misshandel, sjukdomar eller rena avrättningar. 2 800 australier fick sätta livet till.* Faktatext från Aftonbladet.

Alla ombord och resan kunde börja. Air condition in natura – öppna fönster.

Vi upplevde en fantastisk resa under ca 45 minuter. Säkert bra mycket trevligare än resan som gjordes efter samma järnväg under andra världskriget.

Tillbaka på hotellet. En del av oss ville återuppleva morgonens flodbad… Plums i plurret igen för ett gäng glada damer! Jag tog det lite lugnt med min förkylning som brutit ut och njöt av utsikten mot floden från min säng…

Sista dagen vid River Kwai. Men en aktivitet kvar. Efter vår sista frukost checkade vi ut från hotellet och åkte med båtar till Rock Valley Hot Spa. En spa-anläggning med 15 olika typer av mineralbassänger, smakfullt infällda i den naturliga miljön och med varierande temperaturer och dofter av olika örter. Allt för att göra oss vackra! Eller vackrare, förstås! 🙂

Jag kan bara upprepa min fråga: varför hängde jag inte med på dessa möten och resor med SWEA från allra första början? Men, men – ingen idé att gråta över spilld mjölk. Bra att jag tagit mitt förnuft tillfånga till slut! Nu ser jag närmast fram mot Internationella Årsmötet i Bangkok 28-31/3- 2019. Snart dags, alltså! 🙂 🙂 🙂

Hela härliga sällskapet!

Till sist måste jag ju bara bjuda på en rolig bild… Så galet roliga fotovinklar det kan bli ibland! Tack för den, Aleksandra Fors i Beijing! 😀

SWEA Asiens regionmöte i Bangkok 25 – 28 oktober 2018!

Varför åkte jag inte med på region – eller världsmöten innan vi hade vårt eget regionmöte i Singapore hösten 2016? (läs om det här: https://www.dahlshomepage.com/allmantfamiljen/swea-singapores-regionmote-2016/) Det är ju så fantastiskt roligt, givande, festligt, seriöst – ja, allt igenom toppen! Och många nya vänner får man på köpet. Nåja, ingen idé att gråta över spilld mjölk, det är lätt att bli efterklok mm. Därför blev det världsmötet i Perth, Australien hösten 2017 (läs mer här: https://www.dahlshomepage.com/allmantfamiljen/varldsvid-vanskap-global-kompetens-lokalt-stod/ )och nu detta regionmöte i Bangkok.

Bangkok-Sweorna drog på stort från första början och såg till att vi kom på en fantastisk tillställning den första kvällen hos det svenska ambassadörsparet Staffan och Karin Herrström. En mycket god middag som serverades på svenskt porslin och glas. De svenska glasen dekorerade med Tre Kronor är så vackra och stilrena.

Efter middagen åkte vi alla tillbaka till vårt hotell – Novotel Bangkok Ploenchit Sukhumvit.

Under fredagen kunde vi välja på två olika aktiviteter. Jag valde att cykla i Bangkok på mindre vägar och stigar för att få se den del av Bangkok som den vanliga turisten annars inte får se. Mycket intressant och kul.

Briefing med Arne

Cykelföretaget heter “Bangkok By Bike” och ägs och drivs av svenske göteborgaren Arne. Vi delades upp i tre grupper och gav oss av med Arne och hans guider.

Vi cyklade bland typiskt thailändska kvarter utmed floden. På en del håll var gränderna väldigt smala och vi nästan cyklade rakt in i innevånarnas hus. Vi stannade till vid några tempel och såg unga munkar lära sig arbeta med snickerier. Man ska visa respekt för munkar och helst sitta på golvet nedanför dem när man samtalar med dem.

Vi kom fram till en marknad precis innan stängningsdags, men tror inte någon av oss ville köpa något speciellt… 😉

Efter några timmars trampande gjorde sig hungern påmind och vi åt typisk thailändsk mat på ett hawker center – en lokal marknad – intill floden.

Sedan var det skönt att få sätta sig i en Longtail boat – långsvansbåt – och åka tillbaka mot cykelcentret.

Vi hade lite fritid innan kvällens gemensamma middag. Passade på att beundra utsikten från hotellets bar på 29:e våningen.

Kvällens middag intogs på Restaurant Baan Khanita som ska vara en av de bästa restaurangerna i Bangkok, som dessutom blivit utvald av Guide Michelin. Mycket gott, men vissa rätter också mycket kryddstarka!

Lördag och dags för själva mötesdagen – SWEA Asiens Regionmöte. Regionstyrelsen och inbjudna gäster hade först sitt förmöte på förmiddagen. Vi andra anslöt från lunch och var sedan med på eftermiddagens årsmöte.

Efter det sedvanliga mötet fick vi träffa skådespelaren Kjell Bergqvist med familj. Han och hans familj har under flera år varit verksam i Thailand med olika projekt för att hjälpa utsatta människor. Han berättade om deras verksamhet. De har bland annat startat en simklubb där barn och ungdomar får lära sig simma. Därför donerade Sweorna ett antal gula badhanddukar med vår SWEA-logga på.

Efter mötet bjöds vi på lite thailändska godsaker utanför konferensrummet.

Galamiddag på Pacific City Club!

Så dags för finalen och det med en underhållande galamiddag på Pacific City Club.

Mitt sällskap vid bordet

Kvällen bjöd på mycket underhållning i form av lotteri förstås och fina uppträdanden. Sweorna från Kuala Lumpur överraskade oss med ett härligt indiskt dansnummer. Dessutom modevisning från Thalia av designern Göran Alfredsson som också var på plats. Skönsång slutligen från den svenska operaduetten Divine. Mycket vackert. Sedan drog dansmusiken igång och då fylldes dansgolvet vid baren av dansanta och glada Sweor.

Tack för härliga och roliga dagar, SWEA Bangkok! En del åkte hem dagen efter festen och en del av oss följde med på efterresan till River Kwai. Mer om det i nästa inlägg…

Alla Asien-Sweor samlade på Svenska residenset i Bangkok. Foto: Camilla Davidsson SWEA Bangkok.

Nytt öga igen – Pub Night med Nordic Club – Borobudur/Yogyakarta

I början av oktober var det dags för ögonoperation igen. Fick ny lins på högra ögat och det känns som en stor lättnad! Fick vänja mig att vara utan glasögon en månad och bara använda läsglasögon. Oj, vilket bollande med glasögon av och på!

Denna gång bodde jag två nätter hos vännen Susanne Johansson och sedan med Anders på hotell. Alltid så kärt att komma tillbaka till Singapore.

Bostadskomplexet The Pinnacle

Pub Night med Nordic Club på Hotel Kristal i Jakarta – alltid ett populärt evenemang.

Lagom till hemgång fick jag celebert sällskap på puben… Mr Barack Obama har indonesiska släktband och har varit elev på Jakarta Intercultural School – samma skola som Maria går på.

När tillfällen ges flyr vi vardagen i Jakarta och ser oss om i Indonesien. Denna gång en helg i mitten av oktober till Borobudur och Yogyakarta. Och vad gör man på dessa platser? Beundrar gamla och historiska byggnadsverk i soluppgång och solnedgång.

I Borobudur bodde vi på ett litet och ganska mysigt hotell – Shankara Borobudur.

Promenad i Borobudur. Dessa orter ligger dryga 50 mil öster om Jakarta mitt på Java. Luften är betydligt behagligare att andas när man kommer bort från storstaden.

Morgonen därpå blev vi hämtade mycket tidigt för att vara på plats vid soluppgången vid de gamla templen i Borobudur. En fantastisk upplevelse!

Borobodur (indonesiska: Candi Borobudur) är ett buddhistiskt tempel nära Yogyakarta på ön Java i Indonesien. Det byggdes under 700- och 800-talet e.Kr., men övergavs successivt och började förfalla när öns maktcentrum flyttade till östra Java runt år 1000.
Templet mäter hela 55 000 kvadratmeter och upptogs 1991 på Unescos världsarvslista, framför allt på grund av sin rika utsmyckning. Det är Indonesiens mest besökta turistmål, och tillika det största byggnadsverket på södra halvklotet. Källa: Wikipedia.

Dagen fortsatte med färd till Yogyakarta. Där besökte vi Keraton of Yogyakarta – Sultanens palats – och Tamansari – sultanens kungliga trädgård med en stor badanläggning. Tamansari betyder “en vacker trädgård”. Den byggdes ca 1760 e. Kr. Platsen fungerade både som ett skyddsområde, en religiös plats och rekreations- och viloplats.

Senare på eftermiddagen fortsatte vi mot nästa stora tempelområde – Prambanan. Vid detta tempelområde fick vi se solen gå ner samma dag. Följande är kopierat från Wikipedia:

Prambanan är det största hinduiska tempelområdet i Indonesien. Det ligger i mitten av ön Java, omkring 18 km öster om Yogyakarta.

Tempelkomplexet byggdes omkring år 850 av antingen Rakai Pikatan, kung av den andra Mataramdynastin eller Balitung Maha Sambu under Sanjayadynastin.

Inte långt efter dess färdigställande, övergavs templet och började förfalla. En rekonstruktion av området gjordes 1918. Huvudbyggnaden stod dock inte klar förrän 1953, då det, på grund av stöld och återanvändning, är så när som omöjligt att hitta de ursprungliga stenarbetena. Ett tempel återuppbyggs endast om minst 75% av ursprungsstenarna finns. Därför är idag endast grundmurarna av de flesta mindre helgedomar synliga och de kommer inte återuppbyggas.

Prambanan är sedan 1991 ett världsarv och ett av de största hinduistiska templen i Sydostasien. Det karaktäriseras av sin stora spetsiga arkitektur, typisk för denna religions tempelbyggnader, och av den 47 meter höga centrala byggnaden innanför ett stort komplex av fristående tempel.

Templet skadades av jordbävningen på Java i maj 2006. Tidiga fotografier visade att även om komplexet tycks vara strukturellt intakt, har det fått betydande skador, med stora stenstycken, inklusive skulpterade sådana, spridda över marken. Templet stängdes därför för allmänheten till dess skadornas omfattning fastställts. Ledningen av Yogyakartas arkeologiska skyddsbyrå sade att “det kommer att ta månader att identifiera skadornas storlek”. Senare samma år återöppnades Prambanan, dock är området alldeles intill templet fortsatt avspärrat av säkerhetsskäl.

Man hinner med mycket under en helg ibland.

Gatumusikanter är underhållande när man är fast i bilköer…

I havsbandet runt Ålands hav – Boden – SWEAs Sverige-middag i Västerås

Vad jag njöt av vackra Sverige under sommaren! Anders och jag tillbringade några kravlösa dagar på Singö i Roslagen i Stockholms norra skärgård. Singö ligger ute i havsbandet granne med Ålands hav. Vi bodde i en enkel campingstuga på Singö Camping.

Riktigt rogivande att bara åka omkring lite planlöst och hitta en solig klippa att vila på.

Underbar svensk natur!

Växtligheten på balkongen tilltar… Snart skördar vi!

Maria kom till Sverige endast en vecka under denna sommar – veckan som vi åkte till Farmor och Farfar i Boden. Även Christines pojkvän Isak följde med.

Det blev utflykt till Storforsen utanför Älvsbyn. Det är mäktigt att se vattnet forsa fram. Vilka krafter naturen har!

Ett annat resmål i närheten av Boden som blivit en favorit är Café Rävasten i Vändträsk. Denna dag kunde vi sitta ute i trädgården och njuta av solen.

Min nära åtta veckor långa sommar i Sverige började gå mot sitt slut. Hem till lägenheten i Mörby och börja tänka på packning och att alla inköp är gjorda (ostar, kaffe, tidningar, lösgodis, Marabou chokladkakor…. ja, det det är nog det viktigaste!)

Men ett evenemang återstod: SWEAs Sverige-middag i Västerås den 3 augusti när Årets Svenska Kvinna ska få sin utmärkelse och SWEAs stipendiater ska premieras. Anders körde mig till Västerås på torsdagseftermiddagen.

Första kvällen tillbringades på Västerås Slott där vi fick en lättare buffé och levande musikunderhållning. Vi avnjöt även en modevisning av snygga och färgrika kläder från en av SWEAs annonsörer Camilla Thulin Design, proffsigt framfört av Västerås-Sweor.

Fredagen bjöd på en solig och skön dag med båtresa till vikingabyn i Frösåker. Där möttes vi av den entusiastiske vikingakännaren och krögaren John-Erik ”Puh” Kockum som driver konferensanläggningen Frösåkers Brygga och Vikingaby. Han berättade mycket engagerat om vikingatiden. Vi fick också gå ombord på ett rekonstruerat vikingaskepp och kunde känna historiens vingslag. Därefter fick vi njuta av en mycket god lunch – torskfilé med skirat smör, riven pepparrot och kokt färskpotatis. Kan det bli så mycket mer svenska smaker?

Senare samma kväll blev det så dags för stipendieutdelning till stipendiaterna och hedersutnämnande av Årets Svenska Kvinna. Ett rörande tal hölls tillsammans med ett vackert bildspel om Årets Svenska Kvinna 2018, avlidna glaskonstnären Ulrica Hydman Vallien. Talaren var Bertil Vallien, änkeman efter Ulrica. Det var nog inte ett öga som var torrt under det talet.

Ett mycket intressant tal hölls av Dag Blanck, professor i nordamerikastudier. Dag berättade att han delar sin arbetstid mellan Uppsala Universitet (Svenska institutet för Nordamerikastudier, engelska institutionen) och Augustana College i Illinois utanför Chicago, USA. Där, på Augustana College, finns ett forskningsinstitut för svensk invandringshistoria – Swenson Swedish Immigration Research Center. Där samlas numera också SWEAs historiska material.

Alla Sweor samlade inför galakvällen på Elite Stadshotellet i Västerås. Mannen i mitten är Västerås ordförande i kommunstyrelsen, Anders Teljebäck.
Foto: Stefan Nilsson Västerås

Ja, vilken sommar jag haft! Har gärna kunnat stanna kvar längre. Men längtade ju mycket efter att få komma tillbaka till Foxy. Och även katterna Fred, George och Cedric förstås. 🙂

Vackert kring Vättern i Motala – En dag i hembygdens älskade Skutskär

Äntligen fick vi till det! Anders och jag åkte till Lollo & Peter i Motala 17-19 juli. Det var fyra år sedan vi sågs tillsammans allihop, så det var verkligen på tiden.

Denna sommar går till historien när det gäller sol och värme, så självklart lockade ett dopp i Vättern. Åtminstone för damerna…

God grillmiddag får avsluta dagen.

Lite sightseeing i Motala. Vi åkte till Alvastra Klosterruin och fick uppleva historiens vingslag.

God lunch på Ombergs Golfklubb med Peter och Louise.

Ett av sommarens sällsynta störtregn kom över oss just när vi skulle lämna lunchen på golfklubben. Vi hann precis in i bilen! Varmt tack för några härliga dagar i ert sällskap. Ska väl inte behöva gå fyra år igen innan vi ses?! 😉

Mot hembygden! Två år har gått sedan senaste besöket runt Skutskär med omnejd. En speciell och varm känsla sprider sig i kroppen när jag kommer på infarten till Skutskär.

Bland det första som man passerar när man kommer söderifrån är Tallmons Äldreboende där både Pappa och Mamma fick sluta sina levnadsdagar 2004 och 2013. Vi hälsade på dem i minneslunden vid Skutskärs Kyrka.

Vi åkte runt i samhället och naturligtvis förbi vårt tidigare hus på Björkbacken. Det är exakt 10 år sedan det såldes – sommaren 2008 flyttade Mamma till en lägenhet istället.

Denna dagsutflykt avslutades med ett dopp i havet vid en av mina favoritbadplatser därhemma – Brämmen! Området Rullsand-Brämsand, med mycket fin campingplats, ligger vid Dalälvens utlopp i Bottenhavet.

På återseende, min fina hembygd!