SWEA Asiens regionmöte i Bangkok 25 – 28 oktober 2018!

Varför åkte jag inte med på region – eller världsmöten innan vi hade vårt eget regionmöte i Singapore hösten 2016? (läs om det här: https://www.dahlshomepage.com/allmantfamiljen/swea-singapores-regionmote-2016/) Det är ju så fantastiskt roligt, givande, festligt, seriöst – ja, allt igenom toppen! Och många nya vänner får man på köpet. Nåja, ingen idé att gråta över spilld mjölk, det är lätt att bli efterklok mm. Därför blev det världsmötet i Perth, Australien hösten 2017 (läs mer här: https://www.dahlshomepage.com/allmantfamiljen/varldsvid-vanskap-global-kompetens-lokalt-stod/ )och nu detta regionmöte i Bangkok.

Bangkok-Sweorna drog på stort från första början och såg till att vi kom på en fantastisk tillställning den första kvällen hos det svenska ambassadörsparet Staffan och Karin Herrström. En mycket god middag som serverades på svenskt porslin och glas. De svenska glasen dekorerade med Tre Kronor är så vackra och stilrena.

Efter middagen åkte vi alla tillbaka till vårt hotell – Novotel Bangkok Ploenchit Sukhumvit.

Under fredagen kunde vi välja på två olika aktiviteter. Jag valde att cykla i Bangkok på mindre vägar och stigar för att få se den del av Bangkok som den vanliga turisten annars inte får se. Mycket intressant och kul.

Briefing med Arne

Cykelföretaget heter “Bangkok By Bike” och ägs och drivs av svenske göteborgaren Arne. Vi delades upp i tre grupper och gav oss av med Arne och hans guider.

Vi cyklade bland typiskt thailändska kvarter utmed floden. På en del håll var gränderna väldigt smala och vi nästan cyklade rakt in i innevånarnas hus. Vi stannade till vid några tempel och såg unga munkar lära sig arbeta med snickerier. Man ska visa respekt för munkar och helst sitta på golvet nedanför dem när man samtalar med dem.

Vi kom fram till en marknad precis innan stängningsdags, men tror inte någon av oss ville köpa något speciellt… 😉

Efter några timmars trampande gjorde sig hungern påmind och vi åt typisk thailändsk mat på ett hawker center – en lokal marknad – intill floden.

Sedan var det skönt att få sätta sig i en Longtail boat – långsvansbåt – och åka tillbaka mot cykelcentret.

Vi hade lite fritid innan kvällens gemensamma middag. Passade på att beundra utsikten från hotellets bar på 29:e våningen.

Kvällens middag intogs på Restaurant Baan Khanita som ska vara en av de bästa restaurangerna i Bangkok, som dessutom blivit utvald av Guide Michelin. Mycket gott, men vissa rätter också mycket kryddstarka!

Lördag och dags för själva mötesdagen – SWEA Asiens Regionmöte. Regionstyrelsen och inbjudna gäster hade först sitt förmöte på förmiddagen. Vi andra anslöt från lunch och var sedan med på eftermiddagens årsmöte.

Efter det sedvanliga mötet fick vi träffa skådespelaren Kjell Bergqvist med familj. Han och hans familj har under flera år varit verksam i Thailand med olika projekt för att hjälpa utsatta människor. Han berättade om deras verksamhet. De har bland annat startat en simklubb där barn och ungdomar får lära sig simma. Därför donerade Sweorna ett antal gula badhanddukar med vår SWEA-logga på.

Efter mötet bjöds vi på lite thailändska godsaker utanför konferensrummet.

Galamiddag på Pacific City Club!

Så dags för finalen och det med en underhållande galamiddag på Pacific City Club.

Mitt sällskap vid bordet

Kvällen bjöd på mycket underhållning i form av lotteri förstås och fina uppträdanden. Sweorna från Kuala Lumpur överraskade oss med ett härligt indiskt dansnummer. Dessutom modevisning från Thalia av designern Göran Alfredsson som också var på plats. Skönsång slutligen från den svenska operaduetten Divine. Mycket vackert. Sedan drog dansmusiken igång och då fylldes dansgolvet vid baren av dansanta och glada Sweor.

Tack för härliga och roliga dagar, SWEA Bangkok! En del åkte hem dagen efter festen och en del av oss följde med på efterresan till River Kwai. Mer om det i nästa inlägg…

Alla Asien-Sweor samlade på Svenska residenset i Bangkok. Foto: Camilla Davidsson SWEA Bangkok.

Nytt öga igen – Pub Night med Nordic Club – Borobudur/Yogyakarta

I början av oktober var det dags för ögonoperation igen. Fick ny lins på högra ögat och det känns som en stor lättnad! Fick vänja mig att vara utan glasögon en månad och bara använda läsglasögon. Oj, vilket bollande med glasögon av och på!

Denna gång bodde jag två nätter hos vännen Susanne Johansson och sedan med Anders på hotell. Alltid så kärt att komma tillbaka till Singapore.

Bostadskomplexet The Pinnacle

Pub Night med Nordic Club på Hotel Kristal i Jakarta – alltid ett populärt evenemang.

Lagom till hemgång fick jag celebert sällskap på puben… Mr Barack Obama har indonesiska släktband och har varit elev på Jakarta Intercultural School – samma skola som Maria går på.

När tillfällen ges flyr vi vardagen i Jakarta och ser oss om i Indonesien. Denna gång en helg i mitten av oktober till Borobudur och Yogyakarta. Och vad gör man på dessa platser? Beundrar gamla och historiska byggnadsverk i soluppgång och solnedgång.

I Borobudur bodde vi på ett litet och ganska mysigt hotell – Shankara Borobudur.

Promenad i Borobudur. Dessa orter ligger dryga 50 mil öster om Jakarta mitt på Java. Luften är betydligt behagligare att andas när man kommer bort från storstaden.

Morgonen därpå blev vi hämtade mycket tidigt för att vara på plats vid soluppgången vid de gamla templen i Borobudur. En fantastisk upplevelse!

Borobodur (indonesiska: Candi Borobudur) är ett buddhistiskt tempel nära Yogyakarta på ön Java i Indonesien. Det byggdes under 700- och 800-talet e.Kr., men övergavs successivt och började förfalla när öns maktcentrum flyttade till östra Java runt år 1000.
Templet mäter hela 55 000 kvadratmeter och upptogs 1991 på Unescos världsarvslista, framför allt på grund av sin rika utsmyckning. Det är Indonesiens mest besökta turistmål, och tillika det största byggnadsverket på södra halvklotet. Källa: Wikipedia.

Dagen fortsatte med färd till Yogyakarta. Där besökte vi Keraton of Yogyakarta – Sultanens palats – och Tamansari – sultanens kungliga trädgård med en stor badanläggning. Tamansari betyder “en vacker trädgård”. Den byggdes ca 1760 e. Kr. Platsen fungerade både som ett skyddsområde, en religiös plats och rekreations- och viloplats.

Senare på eftermiddagen fortsatte vi mot nästa stora tempelområde – Prambanan. Vid detta tempelområde fick vi se solen gå ner samma dag. Följande är kopierat från Wikipedia:

Prambanan är det största hinduiska tempelområdet i Indonesien. Det ligger i mitten av ön Java, omkring 18 km öster om Yogyakarta.

Tempelkomplexet byggdes omkring år 850 av antingen Rakai Pikatan, kung av den andra Mataramdynastin eller Balitung Maha Sambu under Sanjayadynastin.

Inte långt efter dess färdigställande, övergavs templet och började förfalla. En rekonstruktion av området gjordes 1918. Huvudbyggnaden stod dock inte klar förrän 1953, då det, på grund av stöld och återanvändning, är så när som omöjligt att hitta de ursprungliga stenarbetena. Ett tempel återuppbyggs endast om minst 75% av ursprungsstenarna finns. Därför är idag endast grundmurarna av de flesta mindre helgedomar synliga och de kommer inte återuppbyggas.

Prambanan är sedan 1991 ett världsarv och ett av de största hinduistiska templen i Sydostasien. Det karaktäriseras av sin stora spetsiga arkitektur, typisk för denna religions tempelbyggnader, och av den 47 meter höga centrala byggnaden innanför ett stort komplex av fristående tempel.

Templet skadades av jordbävningen på Java i maj 2006. Tidiga fotografier visade att även om komplexet tycks vara strukturellt intakt, har det fått betydande skador, med stora stenstycken, inklusive skulpterade sådana, spridda över marken. Templet stängdes därför för allmänheten till dess skadornas omfattning fastställts. Ledningen av Yogyakartas arkeologiska skyddsbyrå sade att “det kommer att ta månader att identifiera skadornas storlek”. Senare samma år återöppnades Prambanan, dock är området alldeles intill templet fortsatt avspärrat av säkerhetsskäl.

Man hinner med mycket under en helg ibland.

Gatumusikanter är underhållande när man är fast i bilköer…

I havsbandet runt Ålands hav – Boden – SWEAs Sverige-middag i Västerås

Vad jag njöt av vackra Sverige under sommaren! Anders och jag tillbringade några kravlösa dagar på Singö i Roslagen i Stockholms norra skärgård. Singö ligger ute i havsbandet granne med Ålands hav. Vi bodde i en enkel campingstuga på Singö Camping.

Riktigt rogivande att bara åka omkring lite planlöst och hitta en solig klippa att vila på.

Underbar svensk natur!

Växtligheten på balkongen tilltar… Snart skördar vi!

Maria kom till Sverige endast en vecka under denna sommar – veckan som vi åkte till Farmor och Farfar i Boden. Även Christines pojkvän Isak följde med.

Det blev utflykt till Storforsen utanför Älvsbyn. Det är mäktigt att se vattnet forsa fram. Vilka krafter naturen har!

Ett annat resmål i närheten av Boden som blivit en favorit är Café Rävasten i Vändträsk. Denna dag kunde vi sitta ute i trädgården och njuta av solen.

Min nära åtta veckor långa sommar i Sverige började gå mot sitt slut. Hem till lägenheten i Mörby och börja tänka på packning och att alla inköp är gjorda (ostar, kaffe, tidningar, lösgodis, Marabou chokladkakor…. ja, det det är nog det viktigaste!)

Men ett evenemang återstod: SWEAs Sverige-middag i Västerås den 3 augusti när Årets Svenska Kvinna ska få sin utmärkelse och SWEAs stipendiater ska premieras. Anders körde mig till Västerås på torsdagseftermiddagen.

Första kvällen tillbringades på Västerås Slott där vi fick en lättare buffé och levande musikunderhållning. Vi avnjöt även en modevisning av snygga och färgrika kläder från en av SWEAs annonsörer Camilla Thulin Design, proffsigt framfört av Västerås-Sweor.

Fredagen bjöd på en solig och skön dag med båtresa till vikingabyn i Frösåker. Där möttes vi av den entusiastiske vikingakännaren och krögaren John-Erik ”Puh” Kockum som driver konferensanläggningen Frösåkers Brygga och Vikingaby. Han berättade mycket engagerat om vikingatiden. Vi fick också gå ombord på ett rekonstruerat vikingaskepp och kunde känna historiens vingslag. Därefter fick vi njuta av en mycket god lunch – torskfilé med skirat smör, riven pepparrot och kokt färskpotatis. Kan det bli så mycket mer svenska smaker?

Senare samma kväll blev det så dags för stipendieutdelning till stipendiaterna och hedersutnämnande av Årets Svenska Kvinna. Ett rörande tal hölls tillsammans med ett vackert bildspel om Årets Svenska Kvinna 2018, avlidna glaskonstnären Ulrica Hydman Vallien. Talaren var Bertil Vallien, änkeman efter Ulrica. Det var nog inte ett öga som var torrt under det talet.

Ett mycket intressant tal hölls av Dag Blanck, professor i nordamerikastudier. Dag berättade att han delar sin arbetstid mellan Uppsala Universitet (Svenska institutet för Nordamerikastudier, engelska institutionen) och Augustana College i Illinois utanför Chicago, USA. Där, på Augustana College, finns ett forskningsinstitut för svensk invandringshistoria – Swenson Swedish Immigration Research Center. Där samlas numera också SWEAs historiska material.

Alla Sweor samlade inför galakvällen på Elite Stadshotellet i Västerås. Mannen i mitten är Västerås ordförande i kommunstyrelsen, Anders Teljebäck.
Foto: Stefan Nilsson Västerås

Ja, vilken sommar jag haft! Har gärna kunnat stanna kvar längre. Men längtade ju mycket efter att få komma tillbaka till Foxy. Och även katterna Fred, George och Cedric förstås. 🙂

Vackert kring Vättern i Motala – En dag i hembygdens älskade Skutskär

Äntligen fick vi till det! Anders och jag åkte till Lollo & Peter i Motala 17-19 juli. Det var fyra år sedan vi sågs tillsammans allihop, så det var verkligen på tiden.

Denna sommar går till historien när det gäller sol och värme, så självklart lockade ett dopp i Vättern. Åtminstone för damerna…

God grillmiddag får avsluta dagen.

Lite sightseeing i Motala. Vi åkte till Alvastra Klosterruin och fick uppleva historiens vingslag.

God lunch på Ombergs Golfklubb med Peter och Louise.

Ett av sommarens sällsynta störtregn kom över oss just när vi skulle lämna lunchen på golfklubben. Vi hann precis in i bilen! Varmt tack för några härliga dagar i ert sällskap. Ska väl inte behöva gå fyra år igen innan vi ses?! 😉

Mot hembygden! Två år har gått sedan senaste besöket runt Skutskär med omnejd. En speciell och varm känsla sprider sig i kroppen när jag kommer på infarten till Skutskär.

Bland det första som man passerar när man kommer söderifrån är Tallmons Äldreboende där både Pappa och Mamma fick sluta sina levnadsdagar 2004 och 2013. Vi hälsade på dem i minneslunden vid Skutskärs Kyrka.

Vi åkte runt i samhället och naturligtvis förbi vårt tidigare hus på Björkbacken. Det är exakt 10 år sedan det såldes – sommaren 2008 flyttade Mamma till en lägenhet istället.

Denna dagsutflykt avslutades med ett dopp i havet vid en av mina favoritbadplatser därhemma – Brämmen! Området Rullsand-Brämsand, med mycket fin campingplats, ligger vid Dalälvens utlopp i Bottenhavet.

På återseende, min fina hembygd!

Ljuvliga Sommar-Sverige!

Jag är så glad och tacksam över denna sommar 2018. Den var inte hektisk på något vis, jag gjorde det jag ville göra och träffade vänner så mycket som det var möjligt. 

Efter en baddag på klipporna nedanför Kevingeringen tillsammans med Kerstin Magnusson träffade vi senare Marie Henrikson Edlund. Vi tre åt middag tillsammans i Täby Centrum. Marie och jag känner ju varandra sedan högstadiet i Skutskär (1975-78), Kerstin och jag sedan folkhögskola i Kalmar (1982-83). Att sedan Kerstin och Marie dessutom varit flygande kollegor tidigare gör ju vänskapen ännu mer speciell! Världen är, som vanligt, väldigt liten. 🙂

Några dagar senare träffades Kerstin och jag igen och denna gång tillsammans med vännen Monica Nilsson. Vi hade en mysig och varm dag tillsammans på Fjäderholmarna, Stockholms närmaste skärgård. 

Monica och jag med Fjäderholmarnas Krog i bakgrunden.

Jag är också så glad att jag fick så mycket tid tillsammans med Christine. En dag bestämde vi oss för att ha en heldag i Sandhamn i Stockholms skärgård. 

Vi strosade runt i Sandhamn och promenerade sedan till stranden Trouville på öns södra sida. Där fick vi ett härligt, svalkande dopp i havet och lite vila i solen.

Utsikt från Fläskberget

Anders åkte tillbaka till Jakarta och jobbade strax efter midsommar. Men det blev, ledsamt nog, mer sjukhusvistelse än jobb för hans del. En, sedan länge, krånglande mage med smärtor, nådde sin kulmen och innebar operation av tunntarmen i Singapore. Men några veckor senare kom han åter för den riktiga semesterledigheten. 

Vi har naturen inpå knuten runt vår lägenhet i Mörby och inom 10 minuter är vi vid Edsvikens klippor och kan bada. 

Hos kusinen på landet – Matlag Åmål

Christine tog körkort i våras. Hon vill därför ta varje tillfälle som ges att få köra bil. Vi lånade Isaks bil en dag och åkte till kusin Margareta och hennes man Walther. De bor verkligen på landet. Ungefär tre mil nordöst om Uppsala, utanför Alunda ligger deras fina hus mitt ute bland kohagar och ängar. Här har även Margareta sin konstateljé där hon tillbringar mycket tid. Se hennes hemsida här: http://www.margaretapalm.com

Margaretas dotter Tuva behövde barnvakt så barnbarnet Melissa var med oss också. Christine och Melissa hittade genast sysselsättning. 

Efter god lunch tog vi en promenad i omgivningarna. 

Matlag Åmål!

En gång är ingen gång – två gånger en vana – tre gånger en tradition! Ja, vad säger ni om det mina kära Singapore-vänner? Klart vi ska skapa en tradition av SWEA Singapores matlag fast i svensk tappning. Förra sommaren var vi 
hos Marie Palmér Bergholm på Gåsö,  i Stockholms vackra skärgård  se här: https://www.dahlshomepage.com/allmantfamiljen/gaso-matlag/

Denna sommar styrdes kosan med bil från Stockholm/Visby (Annelie, Malin och jag) och tåg från Malmö/Växjö (Carin, Ida Maria och Maria) till Vänerns strand i Dalsland. Värdinna denna gång var Carina Johansson som har sina rötter i just Åmål. 

Alla anlände på fredagen och efter en del tågförseningar kom äntligen “söderbönorna” också. Alla samlade! Nu kan matlagsfesten i dagarna två börja! 🙂 🙂 🙂  

Från vänster: Maria Sehlin, Ida Maria Fritzell, Kerstin, Carin Spångberg, Malin Lager, Annelie Nikou och Carina Johansson.

Kultur på schemat på lördagen. Vad har Åmål med omnejd att erbjuda en turist? Jo, besök i hamnen som för tillfället förvandlats till en stor loppmarknad där en del av oss gjorde vissa fynd. 

Sedan till det före detta pappersbruket i Fengersfors som nu är ett kulturcentrum – Not Quite. Jag kopierar från hemsidan: 

“I hjärtat av den rara bruksorten Fengersfors i norra Dalsland pågår sedan 2002 förverkligandet av ett levande kulturcentrum. Här har konstnärer och hantverkare av skilda slag sina ateljéer och verkstäder. Här finns konsthallar, galleri, butik och café. Här ryker det från keramikugnar, ässjor och varma sågar. Här skapas utställningar med bilder på väggarna eller konceptuella performances. Här mumsas och fikas det, eller diggas till något av årets större eller mindre evenemang. Här kan man delta i kurser och workshops.Välkommen till Not Quite, en plats och ett nätverk för konstnärer, hantverkare och formgivare”.

Lunch på Not Quite i Fengersfors

Tillbaka i Johanssons Paradis och vi börjar förbereda middagen. Som sig bör inom SWEA Matlag är det lottdragning om vilken rätt man får sig tilldelad att skapa. 

Med Singapores flagga i ryggen

Vilken toppenhelg vi haft! Många skratt givetvis, men en del allvar också. En värdefull vänskap. Nu får vi se var tredje träffen blir – den som skapar traditionen…! 

Sverige-längtan

Juni månad. Maria har kämpat färdigt i Grade 11. Nu återstår bara ett år på High School på Jakarta Intercultural School.

Lite avkoppling vid poolen innan jag börjar packa inför Sverige-resan. Sommaren i Sverige kommer bli lååång detta år! Härligt!

Lite fotvård unnar jag mig nästan varje månad. Har hittat ett avkopplande och mysigt spa “Jamu Body Treatments” där fötterna och ibland även kroppen får lite skön massage. 

Jag landade på Arlanda på förmiddagen tisdagen den 12 juni. Taxi direkt hem till Mörby och till Christine! Så underbart att få vara med henne igen, trots att det inte var så länge sedan sist (två sista veckorna i april). 

Balkongen fullkomligt svämmar över av potatis, tomater, aubergine, basilika, solrosor, jordgubbar….. I slutet på sommaren var den nästan igenväxt..! Christine ä l s k a r  att pyssla med växter! 

Christine sommarjobbar lite som “Dogbuddy” och samma dag jag kom skulle hon ha hand om två lurviga vovvar. Vi njöt av en härlig promenad längs med Edsviken. 

Vid Edsviken med Ulriksdals Slott i bakgrunden.

Det bor en annan lurvig sak hemma hos Christine och Isak….Vackre Desmond! 



Vid det här laget vet ni att jag sedan utlandsflytten 2013 är medlem i SWEA och ni vet också ett sådant otroligt nätverk av nya vänner jag fått genom SWEA. Sedan januari i år är jag redaktör för SWEA Internationals medlemstidning Forum.

Se tidigare inlägg https://www.dahlshomepage.com/allmantfamiljen/nytt-ar-nytt-oga-nytt-uppdrag/#comment-8919

Jag är lyckligt lottad som fick med mig kära Singapore-vännen Carina Johansson som layoutare av tidningen. Just i dessa dagar hade Carina lämnat vår “baby” till tryckeriet. 



Detta måste ju firas förstås och det kan inte göras bättre än med ett mini-matlag hemma hos Carina och naturligtvis är min andra kära Singapore-vän Annelie Nikou också med förstås! Fortfarande är det en lite märklig känsla att träffas på svensk mark – även om vi gjorde det förra sommaren också. 

Vi känner oss riktigt stolta över vårt premiär-nummer av SWEA Forum!

Midsommartider närmar sig också. Törs man hoppas på sol i år???

Antalet midsommarfirare hade minskat inför detta år. Barnen är stora och vill göra annat. Men det hindrade inte Anders och mig att i sedvanlig ordning få fira midsommar med Helena och Anders Holte. Denna midsommar fick jag även rå om bror Anders som var med oss ute på Harka vid Norrtäljeviken. Och sist, men inte minst – Enzo! 

Midsommarvädret då?? Ja, som traditionen påbjuder så kom – som väntat – regnet. Denna gång värre än vanligt! Det regnade och blåste horisontellt!!! 

Men vi misströstade inte alltför mycket. Nubben, ölen och sillen kom och med de tillbehör vi gillar. Det blev till och med en jordgubbstårta, trots att våra döttrar svek oss i år…! 🙂

Och till slut kom den fram – S O L E N !!! 🙂 🙂 🙂 

Även om tröjor och jackor åkte på och filtar togs fram, så var den ändå där till slut med sina strålar.

Vi fick njuta av en solnedgång över Norrtäljeviken denna midsommar också. Tack ännu en gång, Helena och Anders! Vi fortsätter väl med detta många fler midsomrar… 🙂

Månaden Maj

Tillbaka i vardagen i Jakarta. Regnperioden börjar upphöra men grannbyn nedanför oss har det besvärligt emellanåt.

Floden som rinner genom vårt compound Executive Paradise/Astoria 

Andra veckan i maj inleddes med några dagar i Singapore. Dags för några sedvanliga läkarbesök.

Får, som vanligt, bo hos Annelie och Mike när jag kommer till Singapore.

En av mina Singapore-vänner Marie Palmér Bergholm hade avskedsfest en av dagarna. Familjen flyttar hem till Lidingö, Sverige. 

Hann med en SWEA-aktivitet också: vinprovning på Hotel W på Sentosa.

Aldrig ensam i huset 

Nej, det är jag inte. Bortsett från vår helper Ibu Suyem och chaufför har jag ju alltid något djur i närheten. Ibland lite för nära när man t.ex. sitter vid datorn och ska skriva…! 😉

Svenska Kyrkan finns inte på plats permanent i Jakarta, men vi får ibland besök av den mobile Asien-prästen Mogens Amstrup Jacobsen. Denne danskfödde präst har sitt hem i svenska Gunnarsbyn i Norrbotten, när han inte är på resande fot. En lördag i slutet av maj bjöd vår ambassadör Johanna Brismar Skoog in till sommargudstjänst på svenska residenset.  

Nu tar vi paus från de flesta aktiviteter också. Vi som är med i styrelsen för Nordic Club hade vårt sista board meeting med sk överlämningslunch på Restaurant Komunal 88.

Från vänster: Lilian, Andrea, Ellen, Mari, Linn, Lisa, Anne, Kerstin, Bente och Birgitta.

Bröllop i Jakarta – Virkning med NC – Möter våren i Sverige!

I början av april fick vi äran att vara med om ett indonesiskt bröllop. Det var dottern till Aris – en av våra chaufförer – som skulle gifta sig. Själva vigselceremonin skedde i kretsen av de allra närmaste. Vi var inbjudna till festen som började vid kl. 13.00. 

Vi insåg ganska snart att vi var något av hedersgäster. Vi fick sitta vid ett bord och äta medan övriga gäster fick hålla sina tallrikar och glas i händer och knä. 

Tillsammans med brudparet och föräldrar samt vår andre chaufför Lani till vänster. 

Handarbete med Nordic Club

När virkade jag sist?? Ja, det kan jag inte riktigt minnas. Vet att jag hade en period runt högstadiet och möjligen i början av gymnasiet när jag roades av detta handarbete – alltså mitten av 1970-talet…! Men nu fick jag chansen igen tillsammans med vännerna i Nordic Club. Vi fick lära oss virka korgar i t-shirt-garn. Med tjocka virknålar i trä och remsor av tjockare bomullsband blev det till slut korgar i olika storlekar.

Det var riktigt roligt! Men om det blev en bra korg vet jag inte. Tyckte nog mitt arbete mest liknade en fez –  ni vet, en cylinderformad huvudbonad som bärs av en del muslimska män i Asien bl.a.  😀 Bildbevis saknas…

Mot fosterlandet! 

Utsikt över golfbanan och Edsviken från vår balkong på Kevingeringen, Danderyd

Så fick jag äntligen möta våren i Sverige igen! Fem år sedan sist – 2013. De två sista veckorna i april fick jag njuta av den svenska våren och att få vara med kära dotter Christine igen! 

Jag fick även uppleva min födelsedag i Sverige. Det var några år sedan sist. På tisdagskvällen den 17 april hade jag bestämt att bjuda Christine och Isak på middag och då på en av favoriterna i Täby Centrum – Melanders Fisk. Vad jag föga anade var att vi skulle bli en fjärde person vid bordet… Vilken överraskning! Tack, min älskade Christine och tack, finaste Carina för att du kom och gav min födelsedag lite extra krydda. 

Några dagar senare hälsade vi på Carina på hennes arbete: butiken MiNilla med heminredning och kläder. 

Dessa två veckor var fulla av njutningar av solljuset, vårens dofter, klarblå himmel – och sist men inte minst – f r i s k luft! Den varan får jag inte så mycket av i Jakarta, tyvärr. 

Med Edsviken i bakgrunden

Söndagen den 22 april lyckades en del av Kalmar-gänget få till en träff! Kerstin M och jag möttes vid tunnelbanan Mörby Centrum och anslöt senare med Emma – Eva Maria – vid vår mötesplats Thielska Galleriet på Djurgården. Åt en enkel lunch och tittade på vacker konst av bl. a. Bruno Liljefors, Ernst Josephson, Edvard Munch, Eugène Jansson, Carl Larsson, August Strindberg och Anders Zorn. 

Lite frusna tog vi oss till Strandvägen och värmde oss med lite vin i glasen innan vi gick mot Dramatens restaurang “Frippe” där Monica väntade på oss! Vi åt en god middag tillsammans och hann med en hel del prat också förstås. Lollo – Louise – var naturligtvis saknad i vårt sällskap, men det går inte alltid att få tidpunkt att passa med alla. 

Carina och jag jobbar tillsammans med SWEA Forum. Hon gör ett fantastiskt arbete som tidningens layoutansvariga person. Med finess och elegans gör hon ett professionellt utseende av vår medlemstidning. Normalt sker ju vår kontakt via Messenger, mejl och något samtal då och då från olika ändar av världen. Så roligt att kunna sitta sida vid sida och planera ihop, för omväxlings skull. 

Tiden går fort när man har roligt. En av de sista dagarna åkte Christine och jag till Kungsträdgården och njöt av de vackra, japanska körsbärsträden som stod i full blom vid denna tid. Jag tror faktiskt detta var första gången någonsin som jag sett träden i full blom…!

En god italiensk lunch åt vi på en restaurang intill. 

Snart dags att återvända till värmen i Jakarta. Men sommaren nalkas och givetvis tillbringas den i Sverige. Ska bli spännande att se hur alla grönsaker, tomater och kryddor på balkongen har tagit sig om några månader. I skrivande stund vet jag att balkongen blir nästan igenväxt…! 

Store lille Desmond! En bestämd herre av rasen Norsk Skogkatt. 

Godsaker på Coffee Mornings – Bunaken: Marine National Park utanför norra Sulawesi

En gång i månaden träffas vi – medlemmar i Nordic Club Jakarta. Vi njuter av pajer och bakverk, sallader och annat gott tillbehör. Och en massa prat, förstås. 

Denna dag köpte vi vackra armband med ett symboliskt värde och som kan bli en hjälp på traven för en del behövande.

Flyg – bil – båt — lång resa till Bunaken

Sista veckan i mars åkte Anders och jag till Bunaken, som är en liten ö i Indonesien utanför norra Sulawesi.  Inrikes flyg till Manado och sedan bil till en liten hamnpir där båt väntade på att ta oss de sista 45 minuterna ut till ön. Bunaken ligger i ett marint naturreservat, så för dykare är platsen ett litet paradis. 

Vi hade bokat en liten bungalow på Froggies Divers Resort. Visade sig vara en ganska enkel anläggning, men fick duga ändå.

Vår första bungalow låg lite för högt upp, men vi fick byta efter första natten. 

Anders såg fram mot många fina dyk denna vecka och jag hoppades väl också på en del snorkling. Men vädrets makter ville annorlunda, så det blev inte så mycket av den varan. Men vi hade ändå en fin vecka med avkoppling och naturen inpå knuten. Det fanns inga bilar på ön, men en och annan moped. 

De gånger Anders åkte ut med dykbåten, satt jag oftast på anläggningens restaurangdäck och skrev för SWEA Forum, medlemstidningen inom SWEA som jag numera är redaktör för. Inspirationen infann sig rätt bra i takt med regnmolnen som hopade sig och i väntan på störtskuren och åskknallarna som följde.

Vi måste ju förstås utforska ön och gick på en promenad. Nästan bara naturens egna ljud som hördes, varvat med röster, tuppar, någon grymtning från en gris eller en råmande ko.  

Bilderna får tala för sig själva……..

Vår sista kväll på kristna Bunaken serverades vi helgrillad spädgris. Där är det inga problem att servera fläskkött i det för övrigt muslimska Indonesien. Kändes lite märkligt – tänk om just denna lilla nasse var den vi mötte på promenaden? 

Trots det lite dåliga vädret var vi ändå nöjda med dagarna på Bunaken. Kanske på återseende med säkrare väderlek?

 Denna lilla tik av okänd ras älskade att bli kliad på magen med en fot! Kan man motstå denna underbara blick? Sååå söta – och samtidigt ledsna – ögon!